Josef Frank anser att Manhattans stadsplan är ”snillrik i sin brutala enkelhet” och ritar mönstret som visar den långa öns karta. Med Bauhausenkla grundformer stramar han upp det hela geometriskt. Central Park och Manhattans nordspets passar naturligt in i rektanglar medan sydspetsen och den centrala delen kring korsningen mellan Broadway och Sjätte avenyn avbildas inom cirklar. Den omgärdande svarta textremsan binder ihop kompositionen.
Det är troligt att Frank styrde stegen till Metropolitan Museum of Art i New York för att hämta inspiration till mönstret Hawai. Här har Frank ”ympat” vitt skilda arter på grenarna, vad han vill locka med ligger nästan helt bortom genetikens möjligheter. På ett galet sätt hänger en ”ananas” med sina trådlika foderblad riktade neråt och liknar mest en melon. Det mörkt grönlila uppåtriktade bladet på andra sidan ger motvikt. På marken vid trädets fot växer några botaniskt nära korrekta arter: bellis, liljekonvalj och styvmorsviol. Kanske kunde drömmen om Söderhavet näras ännu mera fritt och ohämmat förr, innan flygtrafiken (som Frank ogillade) hade krympt restiderna från dagar till timmar.
I Vegetable Tree har Frank med glimten i ögat stöpt om de indiska chintzernas/palamporernas ”Flowering Tree” till ett ”grönsaksträd”. Ganska lätt igenkännliga är granatäpple, päron, aubergine, paprika, tomat och pumpa. Mera tvivelaktiga är ”aprikoserna” längst uppe i olika färger. Frank stiliserar formerna och höjer färgstyrkan för att nå maximal effekt och han blandar naturtroget och fantastiskt för att väcka förundran. På en av grenarna har han fäst bellis och några vanliga nypon bredvid varandra! Och nära bellisen växer blad från ett av jordens äldsta träslag – Ginkgo biloba. Bladens mer eller mindre utbredda solfjäderform tilltalade Frank. Det finns med på flera tidiga mönster och plockas gång efter annan fram ur formförrådet.
Teheran är ett blocktrycksinspirerat mönster, där lianerna bildar ett tunt, vertikalt spjälverk. Mönstret är en parafras över den persiska mattan. Knuten och namnet tyder på det, liksom de lysande småblommorna i fonden. Det flikiga bladet i skiftande kulörer för tanken till växtfärgämnen som krapp, gulreseda och indigo.
Franks La Plata visar släktskap med det tjugo år äldre Mirakel från Haus und Garten men har enklare geometrisk uppläggning. Buktande och korsande lianer bildar ett subtropiskt nätverk där olika mönsterfigurer blandas i mästerlig avvägning. Blommor, frukter och bladformer i tre distinkta skalor skänker djup och spänning. Späda slingerväxter vrider sig runt lianstammarna så att rörelsen uppåt inte blir alltför påtaglig. Som de flesta av Franks mönsternamn är det exotiskt klingande La Plata säkert valt med stor omsorg. Mönstret har tryckts i blått, grönt och rött.
Brasilien är det till ytan största landet i Sydamerika och Brazil har i sin tur den största rapporten av alla Frankmönster, två kvadratmeter. Regnskogens mångfald möter oss i nästan barockt överdåd. En gigantisk lian i pulserande rörelse bär upp exotiska fantasiblommor, brödfrukter och cherimoya. Tryckt på linne i sordinerade färger kan Brazil, utan att helt ta över, förvandla en neutral väggyta till rena vitamininjektionen.
